I tisdagens arla gryning
Ett trevligt inslag vore ju om varje pass i telefionrummet inleddes med en tryckare till valfri låt.
Paxande och patenter undanbedes då alla faktist både kan och vill dansa till "More than words".
Veckans Cold case; Vem har låst vilorummet? I vilken isbit finns nyckeln?
Ett annat trevligt inslag är att säsongens After Workschema äntligen har publicerats.
Skål och salut!
Jag vill ha göteburgare på fredagsfikat.
I eftermiddag ska jag undersöka ryggraden på er alla.
Hoppas ingen e sned!
Oh no!
Får verkligen hoppas att det inte är min gamla stygga skolsköterska sisko kallio som har sniffat sig fram till min krumma ryggrad. Hu!
Jag hör allt och ser allt!
En grundlig genomgång av kroppen är den grund varpå samhället är uppbyggd.
Vi tar det 9.10 imorgon!
Jag anhåller om att fredagsfikat ånyo serveras på förmiddagen!
Jag vill bara hälsa till alla glada sprinters där ute!
Hola sista Kallur!
Du glömmer väl knappast mina lystna blickar från avslutningsfesten på hotellet efter finnkampen.
Minns dina specialsydda jeans....
Din syster va oxå där. Men dig glömmer jag aldrig.
När blir det Velvet and Fire???
Skulle behöva lite sådant nu...
Ahh, fler personer på temat: "våra bröder är lite mer kända än oss men gör väl det när vi alla är från italien"
Du är givetvis varmt välkommen hit Birger!
Om Laxhoran ska ha Göteburgare som fredagsfika vill jag ha Parisare!
Kan vi inte flyga in lite laxburgare från frasses?
Jag e på!
I min arla gryning hände det att man tog sig en parisare på Almars kiosk. Och ibland en direkt från den egna grillen.
På velvetfronten intet nytt??
Mina bröders kändisstatus bleknar i skuggan av mitt kvitter...
jag fick en lite glimt av gamla goda antagningen igår, när jag tillbringade några ångestladdade timmar på viktoriagatan. allt gott!
Ha! Jag såg dig och försökte desperat att stirra ut dig men när övriga i skrivsalen började skruva på sig så fick jag sluta stirra!
Jag väntar desperat på tryckare.
Ahh, den enda tryckern vi behöver...
Lying in my bed I hear the clock tick,
and think of you
caught up in circles confusion--
is nothing new
Flashback--warm nights--
almost left behind
suitcases of memories,
time after--
sometimes you picture me--
I'm walking too far ahead
you're calling to me, I can't hear
what you've said--
Then you say--go slow--
I fall behind--
the second hand unwinds
chorus:
if you're lost you can look--and you will find me
time after time
if you fall I will catch you--I'll be waiting
time after time
after my picture fades and darkness has
turned to gray
watching through windows--you're wondering
if I'm OK
secrets stolen from deep inside
the drum beats out of time--
chorus:
if you're lost...
you said go slow--
I fall behind
the second hand unwinds--
hej!
Jag har under dagen lovat att delge er ett bra recept på allas vårt favourit-snack, Kanderade Ål-huvuden. Håll till godo.
Kanderade Ål-huvuden
Att kandera ål-huvuden är kanske inte så vanligt längre, men det är en trevlig tradition. Och visst är de vackra att se på, de vackert glaserade ål-huvuden, antingen de återfinns på gottbordet som konfekt eller hänger i granen som julgranspynt.
Detta behöver du:
Små färska ålar
Till kanderingen: 3 dl socker, 1¼ dl vatten, ¼ tsk ättikssprit, ½ msk glykos (finns på apotek.) klubbpinnar eller kraftig tråd (om ål-huvudena skall hängas upp)
Tvätta ålarna och torka dem ordentligt.
Stick en klubbpinne i varje ålhuvud eller knyt en kraftig tråd runt kroppen, om ål-huvudena ska hängas i t ex granen.
Blanda alla ingredienserna till kanderingen i en kastrull och koka sakta under omrörning.
Pröva då och då med att hälla en droppe i kallt vatten. När droppen stelnar och blir så hård att den kan brytas är det dags att kandera ålarna.
Doppa ett ål-huvud i sänder. Var noga med att kandera runt om.
Häng upp ål-huvudena eller lägg dem på ett insmort smörpapper tills kanderingen har stelnat.
Jag kommer att följa Kock-Björns recept.
så smaskens det låter med de kanderade ålahuvudena.
OMG!
Snart sprutar det kakor, saft, kaffe o cigg ur mina öron.
Men ack så gott det var!
Igår saft och kakor.
Idag treo citrus.
Borde ju räknat ut att det skulle sluta såhär.
Socker är värsta inkörsporten till tyngre grejer.
Katten är dock den enda som kräkts.
Rejält mycket kräks för att va en sån liten stackare.
Skrubba uppspydda mus-tarmar från golvet på bakfyllan är inget vidare.
Oj oj oj! Någon fyller visst år idag!
Ha den äran!
krAm!
*skrattar*
Vem förutom min pappa fyller år?
Nu såg jag. Grattis!